Pressmeddelande Från Stockholm Resilience Centre Vid Stockholms Universitet Potsdam

pressmeddelande från stockholm resilience centre vid stockholms universitet, potsdam institute for climate impac

Pressmeddelande från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms
universitet, Potsdam Institute for Climate Impact Research, The
Australian National University, Köpenhamns universitet och University
of Minnesota
EMBARGO till 23 september 2009, klockan 19.00 svensk tid
”Planetary boundaries”: Ledande forskare identifierar globala
gränsvärden för hållbar utveckling
Nya strategier behövs för att mänskligheten ska kunna hantera de
klimatförändringar och andra globala miljöhot som ligger framför oss i
det 21:a århundradet. I det kommande numret av den vetenskapliga
tidskriften Nature har en grupp av 28 internationellt välrenommerade
forskare gjort ett första försök att identifiera och kvantifiera nio
planetära biofysiska gränsvärden – “planetary boundaries” – inom vilka
mänskligheten bör hålla sig för att våra samhällen ska kunna fortsätta
utvecklas och blomstra.
– Människans påverkan på planeten har nu nått en sådan omfattning att
abrupta globala miljöförändringar inte längre kan uteslutas. För att
vi ska kunna fortsätta att utvecklas och leva säkert, måste vi hålla
oss borta från kritiska tröskeleffekter i jordens miljö och respektera
jordens klimatologiska, geofysiska, atmosfäriska och ekologiska
processer, säger studiens huvudförfattare professor Johan Rockström,
chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
– Att passera de planetära gränsvärden vi nu presenterar kan bli
förödande för mänskligheten, men om vi respekterar dem ser våra
framtidsutsikter ljusa ut, fortsätter han.
I forskargruppen bakom den nya studien ingår bland annat Hans Joachim
Schellnhuber, Will Steffen, Katherine Richardson, Jonathan Foley och
Nobelpristagaren Paul Crutzen. Gruppen har försökt att kvantifiera
biologiska och fysiska gränser, utanför vilka det inte längre är
säkert att jorden kan stanna kvar i det relativt stabila stadium där
den befunnit sig de senaste 10 000 åren då våra mänskliga
civilisationer utvecklats.
Först identifierades nio globala processer och potentiella biofysiska
tröskelvärden, som om de passeras, kan skapa oacceptabla
miljöförändringar för mänskligheten. Därefter beräknades de
gränsvärden som bör respekteras för att minska risken att
tröskelvärdena passeras.
De nio globala processerna inkluderar utsläpp av växthusgaser,
uttunning av ozonlagret, förändrad markanvändning, vattenanvändning,
förlust av biologisk mångfald, försurning av haven, tillförsel av
kväve och fosfor till land och hav, aerosoler i atmosfären och
miljögifter. Enligt denna första analys har gränsvärdena för tre av
dessa globala processer (för klimatförändringar, förlust av biologisk
mångfald och kvävetillförsel till biosfären) troligen redan passerats.
Dessutom betonar forskarna att de nio processerna är starkt
sammankopplade – passeras ett gränsvärde kan detta allvarligt äventyra
möjligheterna att hålla sig inom säkra nivåer för de andra.
– Vad vi nu presenterar är ett nytt ramverk som förhoppningsvis gör
den vetenskapliga förståelsen av jordsystemet mer användbar i
politiska beslutsprocesser, säger medförfattaren Katherine Richardson,
professor vid Earth System Science Center vid Köpenhamns universitet.
Forskarna menar vidare att den snabba ökningen av mänsklig aktivitet
på jorden sedan den industriella revolutionen nu har skapat en global
geofysisk kraft som är i paritet med några av de stora naturkrafterna.
– Vi är på väg in i Antropocen, en ny geologisk era där människans
aktivitet hotar hela planetens förmåga att reglera sig själv. Vi har
börjat driva planeten ur sin nuvarande stabila fas, Holocen, den
relativt varma period som började för ungefär 10 000 år sedan och
under vilken jordbruk och komplexa samhällen, inklusive vårt eget, har
utvecklats och blomstrat. Det säger medförfattaren professor Will
Steffen, chef för ANU Climate Change Institute vid The Australian
National University.
– Mänsklighetens framfart äventyrar nu hela Holocenperiodens fortsatta
utveckling, en stabil era som annars skulle kunna ha sträckt sig
tusentals år in i framtiden, fortsätter han.
En annan av medförfattarna, professor Hans Joachim Schellnhuber,
påpekar att hela klimatsystemet visar tydliga tecken på grundläggande
förändringar. Risken för stora plötsliga förändringar i klimat och
miljö har ökat markant.
– Observationer som pekar i den här riktningen inkluderar bland annat
den snabba minskningen av sommarisen i Norra ishavet, smältande
glaciärer överallt i världen, och en allt snabbare havsnivåhöjning de
senaste 10-15 åren, säger professor Schellnhuber, chef för Potsdam
Institute for Climate Impact Research i Tyskland.
Forskarna understryker att den nya studien inte gör anspråk på att
komma med någon komplett vägbeskrivning för vad som krävs för en
hållbar utveckling, men den bidrar med en viktig komponent genom att
identifiera grundläggande planetära processer och deras gränsvärden.
– Inom dessa gränser har mänskligheten stor flexibilitet och många
möjligheter att välja nya vägar för framtida utveckling och
välbefinnande. Enkelt uttryck kan man säga att vi ritat den första –
mycket preliminära – kartan över vår planets säkerhetszoner. Utanför
dessa vill vi inte gå. Vår framtida forskning kommer att inriktas på
hur våra samhällen kan utvecklas inom dessa gränser – på ett säkert,
förnuftigt och hållbart sätt, säger medförfattaren professor Jonathan
Foley, chef för Institute on the Environment vid University of
Minnesota.
Featureartikeln ”A Safe Operating Space for Humanity” publiceras i
tidskriften Nature, 24 september, tillsammans med expertkommentarer
och läsarreaktioner:
http://www.nature.com/news/specials/planetaryboundaries/index.html
En längre vetenskaplig artikel: ”Planetary Boundaries: Exploring the
safe operating space for humanity” samt video intervjuer, grafik och
ytterligare bakgrundsmaterial finns på:
http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries
För intervjuer och ytterligare information:
Johan Rockström, huvudförfattare och chef för Stockholm Resilience
Centre, tel: 073 707 85 47, epost:
[email protected]
Kevin Noone, medförfattare och forskare vid Stockholm Resilience
Centre, tel: 08 674 75 43, 073 707 85 47, epost: [email protected]
Kontaktuppgifter till övriga citerade medförfattare:
Hans Joachim Schellnhuber, tel: +49 331 288 2507, epost:
[email protected]
Katherine Richardson, tel: +45 35324285, +45 28754285, epost:
[email protected]
Will Steffen, tel: +61 404 074 593, +61 2 6125 6599, epost:
[email protected]
Jonathan Foley, tel: +01 952 715 9586; epost: [email protected]
Presskontakter:
Stockholm Resilience Centre: Ellika Hermansson Török/Sturle Hauge
Simonsen, tel: +46 73 707 85 47, +46 73 707 85 50, Epost:
[email protected]
Potsdam Institute for Climate Impact Research: Uta Pohlmann/Patrick
Eickemeier, tel: +49 331 288 25 07, epost: [email protected]
University of Copenhagen: Svend Thaning, tel: +45 35 32 42 81, +45 28
75 42 81, epost: [email protected]
The Australian National University: Roz Smith, ANU Climate Change
Institute, tel: +61 2 6125 6599, +61 2 402 286 325, epost:
[email protected]
University of Minnesota: Todd Reubold, tel: +01 612 624 6140, epost:
[email protected]