0 Europeiska Ekonomiska Och Sociala Kommittén REX/339

- 0 - europeiska ekonomiska och sociala kommittén rex/339 relationerna mellan eu och moldavien bryssel den 11 juli 2012

- 0 -

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
REX/339
"Relationerna mellan EU och Moldavien"
Bryssel den 11 juli 2012
YTTRANDE
från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
om
"Relationerna mellan EU och Moldavien – Det organiserade civila
samhällets roll"
Rue Belliard/Belliardstraat 99 — 1040 Bruxelles/Brussel —
BELGIQUE/BELGIË
Tfn +32 25469011 — Fax +32 25134893 — Internet:
http://www.eesc.europa.eu
_____________
Föredragande: Evelyne Pichenot
_____________
SV
Vid sin plenarsession den 13–14 juli 2011 beslutade Europeiska
ekonomiska och sociala kommittén att i enlighet med artikel 29.2 i
arbetsordningen utarbeta ett yttrande på eget initiativ om
"Relationerna mellan EU och Moldavien – Det organiserade civila
samhällets roll".
Facksektionen för yttre förbindelser, som svarat för kommitténs
beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 28 juni 2012.
Vid sin 482:a plenarsession den 11–12 juli 2012 (sammanträdet den 11
juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande
yttrande med 143 röster för och 9 nedlagda röster.
*
* *
1.Sammanfattning och slutsatser
===============================
1.1Europeiska ekonomiska och sociala kommittén är medveten om EU:s och
Republiken Moldaviens ömsesidiga intresse av närmare relationer, och
efter studiebesöket i mars 2012 åtog sig kommittén att utarbeta
föreliggande yttrande med rekommendationer avseende följande mål:
----------------------------------------------------------------------
*
Att förstärka det civila samhällets roll, bland annat genom att
inrätta ett moldaviskt råd för ekonomiska, sociala och
miljörelaterade frågor (ESECM).
*
Att ingå ett djupgående och omfattande frihandelsavtal (DCFTA).
*
Att återställa Moldaviens territorium i sin helhet.
1.2I sina rekommendationer till kommissionen och Europaparlamentet
vill EESK se att ett balanserat frihandelsavtal ingås.
Organisationerna i det civila samhället bör involveras i alla skeden
av processen. För att ett frihandelsavtal ska kunna slutas måste
kommissionens insatser samverka med utrikestjänstens verksamhet.
Kommittén förespråkar följande:
--------------------------------------------------------------------
*
Att man säkerställer de moldaviska organisationernas fulla
deltagande genom att ge dem tillträde till det pågående offentliga
samrådet1 samt till offentliga hearingar och möten som planeras av
det civila samhället inom ramen för konsekvensbedömningen om
hållbar utveckling.
*
Att man anordnar en konferens om resultaten av
konsekvensbedömningen tillsammans med Moldaviens parlament, EESK
och det moldaviska civila samhället, samt att man regelbundet
informerar det civila samhället om hur förhandlingarna
fortskrider.
*
Att man fäster uppmärksamhet vid sociala och miljörelaterade
konsekvenser, i synnerhet mot bakgrund av synpunkterna i rapporten
om hur millenniemålen2 ska uppnås, i syfte att formulera avsnittet
om hållbar utveckling i ett framtida avtal.
*
Att man undersöker hur Transnistriens ekonomi ska kunna
återintegreras i samband med avregleringen av handeln.
*
Att man ökar ansträngningarna för utbildning riktad till
beslutsfattare i samhälls- och näringslivet samt medier avseende
det praktiska genomförandet av gemenskapslagstiftningen på
handelsområdet.
*
Att man beaktar behovet av teknisk assistans i anpassningen till
gemenskaps­lagstiftningens standarder, i synnerhet på
jordbruksområdet.
*
Att man planerar lämpliga stödåtgärder med anpassningsförfaranden
för att dra så stor nytta som möjligt av ett reellt inträde i den
europeiska ekonomin och för att uppnå en hög nivå av vaksamhet vid
de yttre gränserna genom att involvera de aktörer som gynnas av
denna typ av avtal.
*
Att man överväger att inrätta en gemensam uppföljningskommitté för
handelsavtalet och med stöd från EESK involverar det civila
samhället i uppföljningen av det framtida frihandelsavtalet, med
finansiering för uppbyggnad av det civila samhället i Moldavien.
*
Att man säkerställer att arbetsmarknadens parter i Moldavien
deltar i forumet för det Östliga partnerskapet och att man för upp
de sociala villkoren i avtalet på dagordningen för den femte
arbetsgruppen för social dialog inom det Östliga partnerskapet.
*
Att man uppmuntrar kontakter med det civila samhället i
Transnistrien med stöd av OSSE för att involvera området i
politiken för tillnärmning till EU.
1.3I sina rekommendationer till de offentliga myndigheterna i
Moldavien vill EESK uppmuntra regeringen och parlamentet att vidta
följande åtgärder:
------------------------------------------------------------------
*
Att informera ett brett spektrum av samhällsorganisationer om hur
arbetet med att närma sig EU fortskrider, och att uppmuntra en
offentlig debatt om tillnärmningen till EU med arbetsmarknadens
parter och olika intresseorganisationer (jordbrukare, konsumenter,
miljöaktivister, kvinnor, försvarare av de mänskliga rättigheterna
osv.).
*
Att ministeriet för EU-frågor kontinuerligt informerar deltagande
parter inom samhälls- och näringsliv, och att det nationella
deltagarrådet kan behålla sin observatörsstatus vid regeringen.
*
Att ett moldaviskt råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade
frågor inrättas i enlighet med befintliga förebilder i EU eller
grannländerna.
*
Att involvera intresserade parter i genomförandet av avtal som
slutits med EU på områdena energi och forskning.
*
Att förstärka den sociala dialogen och övervaka genomförandet av
Europarådets sociala stadga, i synnerhet genom att återkalla
reservationer och anta protokollet om mekanismen för gruppanspråk.
*
Att ge högsta prioritet åt integrationen av unga och av kvinnor på
arbetsmarknaden.
*
Att bidra till effektiviteten i mekanismerna för
korruptionsbekämpning.
1.4I sina rekommendationer till organisationerna i det moldaviska
civila samhället önskar EESK utveckla sina relationer med
civilsamhället i Moldavien inom ramen för det Östliga partnerskapet.
Kommittén lägger för det civila samhället fram följande förslag som
kommittén hoppas få presentera i Moldavien vid en konferens som ger
konkret form åt målet Kontakt mellan folken inom partnerskapet.
Förutom inrättandet av ett råd för ekonomiska, sociala och
miljörelaterade frågor vill EESK rekommendera parterna på
arbetsmarknaden och i det civila samhället följande:
--------------------------------------------------------------------
*
Att en tillnärmning sker till de större sektorsspecifika
europeiska plattformarna, t.ex. till plattformen för
fattigdomsbekämpning eller till olika arbetsgivarorganisationer i
medlems­staterna, samt genom observatörsstatus vid Europeiska
fackliga samorganisationen.
*
Att en enhet för bevakning av EU-frågor inrättas vid arbetstagar-
och arbetsgivar­organisationerna och vid nationella
kollektivavtalsgrupper.
*
Att en social dialog utvecklas med respekt för ILO:s konventioner
och Europarådets sociala stadga.
*
Att en civil dialog uppmuntras i syfte att följa upp
frihandelsavtalet.
*
Att sakkunskapen utvecklas i fråga om miljöskydd, t.ex. minskning
av växthusgaser, analys av livscykler, koldioxidavtryck och
ekosystemtjänster.
2.Det moldaviska civila samhället i tillnärmningen till EU och det
Östliga partnerskapet
==================================================================
2.1Det civila samhället i Moldavien deltar redan i en rad befintliga
mekanismer för tillnärmning till EU. Ett rådgivande organ med 30
medlemmar, nationella deltagarrådet, inrättades i januari 2011 och
arbetar tillsammans med regeringen. Dessutom finns det ett annat
rådgivande organ vid parlamentet. Det nationella konventet för
europeisk integration grundades i november 2010 och samlar ett flertal
organisationer som strävar efter att lägga fram förslag och sprida
information om den europeiska integrationsprocessen i syfte att
möjliggöra en direkt och öppen debatt med deltagande parter. Dessutom
har det skapats flera temainriktade plattformar inom det civila
samhället på nationell nivå.
----------------------------------------------------------------------
2.2Moldaviska organisationer är involverade i olika grupper vid
forumet för det civila samhället inom ramen för det Östliga
partnerskapet: demokrati, mänskliga rättigheter, goda styresformer,
stabilitet, allmänna rekommendationer, miljö, energi och
klimatförändring samt kontakt mellan människor. EESK önskar uppmuntra
utvecklingen av den femte arbetsgruppen om den sociala dialogen, som
mer allmänt behandlar ekonomiska och sociala frågor3.
---------------------------------------------------------------------
2.3Arbetsmarknadens parter har en avgörande roll att spela i
tillnärmningen mellan EU och Moldavien. Fackorganisationernas
oavhängighet är garanterad i grundlagen och styrs av en lag från juli
2000 som garanterar facklig frihet, kollektivförhandlingar och skydd
av fackliga tillgångar. Det fackliga landskapet har genomgått stora
förändringar under de senaste åren. De två befintliga
fackorganisationerna CSRM och Solidaritate har gått samman och bildat
ett enda fackligt centralförbund, Moldaviens nationella
facksammanslutning (CNSM). CNSM har blivit medlem av Internationella
fackliga samorganisationen och deltar därmed i internationella
aktiviteter och möten. CNSM skulle även kunna anhålla om
observatörsstatus vid Europeiska fackliga samorganisationen.
---------------------------------------------------------------------
2.3.1Den mest representativa arbetsgivarorganisationen är Moldaviens
nationella arbetsgivarförbund som grundades 1996 och består av 32
medlemmar. Organisationen betecknar sig som opolitisk och obunden. Den
nationella arbetsmarknadsmyndigheten ansvarar för projektet "Mobility
Partnership" mellan EU och Moldavien. Partnerskapets mål är att se
till att den moldaviska arbetsmarknadens integration sker på ett
smidigt sätt. Arbetsgivarorganisationerna deltar i denna integration
genom att verkställa besluten inom projektet på lokal och regional
nivå.
2.3.2Det vore alltså värdefullt att förstärka arbetsmarknadens parters
enheter för information om frihandelsavtalet i samarbete med
motsvarande branschorganisationer på EU-nivå eller i medlemsstaterna.
2.4Vissa befolkningsgrupper lever fortfarande i en utsatt situation, i
synnerhet på landsbygden. Den försämrade sociala situationen drabbar i
synnerhet kvinnor i form av hög arbetslöshet, kunskapsförlust, sänkta
löner, säsongsarbete och svagt socialskydd. Kvinnorna åtnjuter
liknande rättigheter som männen men är mer utsatta på arbetsmarknaden.
Dessutom utgör kvinnorna endast 14 % av de moldaviska företagarna.
Landsbygdsbefolkningen är fortfarande överrepresenterad bland de
grupper som faller under fattigdomsgränsen4, och de fattiga på
landsbygden ökade år 2009. Barnen i Moldavien är drabbade av många
olika problem, exempelvis avsaknad av fast bostad, barnarbete,
smuggling och prostitution, och situationen är oroväckande. Fenomenet
"socialt föräldralösa", dvs. barn som lämnas bort till barnhem av sina
familjer på grund av fattigdom, är fortfarande vanligt.
----------------------------------------------------------------------
2.5Medieverksamheten har förbättrats sedan ett antal år tillbaka.
Rådet för audiovisuell samordning antog en ny övervakningsmetod för
politisk rapportering i slutet av 2010 med bistånd från EU och
Europarådet. Dessutom började två nya TV-kanaler sända 2010 (Jurnal TV
och Publika TV) liksom fyra nya radiostationer (Radio Sport, Aquarelle
FM, Publika FM och Prime FM). Det bör vara en prioritet att utbilda
journalister i EU-frågor. Framstegen avseende yttrandefrihet kommer
att leda till bättre information till medborgarna och näringslivet om
tillnärmningens utmaningar, i synnerhet i fråga om jordbruket.
----------------------------------------------------------------------
2.6Trots otvivelaktiga framsteg lider det civila samhället fortfarande
av djupgående organisationssvårigheter. Obalansen mellan olika områden
finns kvar. Den icke-statliga sektorn är aktiv i större tätorter som
Chişinău, Bălţi, Cahul och Ungheni, men förekommer blygsamt i större
delen av landet. Däremot har fackföreningarna en bättre täckning i
landet. Till följd av den kvardröjande uppdelningen av landet är
samarbetet mellan de två delarna på vardera sidan av Dnestr ännu
mycket begränsat. Dessutom är de icke-statliga organisationerna i
relativ hög grad beroende av utländska donatorer, vilket kan hota
deras oavhängighet och fortlevnad. Sakkunnignätverken är visserligen
av hög kvalitet, men bygger på ett alltför lågt antal specialister,
och förteckningen över befintliga större icke-statliga organisationer
har inte utökats under de senaste åren.
----------------------------------------------------------------------
3.Det civila samhället och ett nytt, djupgående och omfattande
frihandelsavtal (DCFTA)
==============================================================
3.1Förberedelserna inför frihandelsavtalet mellan EU och Moldavien
berör varor, tjänster och investeringar, men dess fulla och djupgående
uppgift omfattar även överföring och effektiv tillämpning av
gemenskapslagstiftningen på handelsområdet. Detta förutsätter lämpliga
åtföljande åtgärder och genomgripande reformer. Den moldaviska
ekonomin lider nämligen av en brist på konkurrenskraft som beror på
ett antal olika faktorer såsom eftersatt transportinfrastruktur
(särskilt vägar), en liten inre marknad, svag innovationsanda,
bestående politisk instabilitet, svårigheter att få tillgång till
finansiering samt korruption. Exporten går dock inte längre
uteslutande till marknaderna i de tidigare Sovjetrepublikerna.
Omläggningen av utrikeshandeln i riktning mot Europa har
konkretiserats; närmare hälften av exporten går västerut. Detta har
lett till en ökning av textilsektorns andel av exporten (från 10 %
1999 till 22,7 % 20085) tack vare den låga kostnaden för kvalificerad
arbetskraft.
----------------------------------------------------------------------
3.2En hållbarhetsbedömning pågår vid sidan av förhandlingarnas första
stadium och torde i september 2012 kunna ge information om positiva
och negativa återverkningar av en eventuell öppnad handel6. I
konsultens uppdrag7 bör rådfrågning av EESK ingå i fråga om föremålen
för förhandlingarna och om bidragen till det offentliga samrådet.
Dessutom bör särskild uppmärksamhet fästas vid kommissionens
ståndpunkt då hållbarhets­bedömningen har slutförts samt vid de
åtföljande åtgärderna.
---------------------------------------------------------------------
3.3Riskerna i anslutning till avtalet är små för EU:s vidkommande, och
gäller snarast sanitära och fytosanitära normer samt
investeringsgarantier. Förbättrade affärsförutsättningar krävs för att
locka europeiska investeringar, inklusive intensifierad
korruptionsbekämpning. Mätningen av omfattningen av korruption från
2011 placerar Moldavien på 112:e plats i världen med ett betyg på 2,9
av 108. De berörda institutionerna är centrumet för bekämpning av
ekonomisk brottslighet och korruption samt ett särskilt åklagarorgan
för korruptionsfrågor. Gällande lagstiftning är ändamålsenlig, men
genomförandet av politiken för korruptionsbekämpning är bristfälligt.
Bristen på finansiering i det politiska livet, medborgarnas uppgivna
inställning och civilsamhällets bristfälliga närvaro på detta område
är beklagligt. Korruptionsbekämpningen är en av de främsta
prioriteringarna för internationella donatorer (Europarådet, EU, Sida,
Världsbanken, FN:s utvecklingsprogram UNDP, USAID osv.). Flera
icke-statliga organisationer har dessutom i samverkan arbetat på detta
område (centrum för analys och förebyggande av korruption,
Transparency International Moldova, antikorruptionsalliansen och
centrumet för undersökande journalistik). Politiska förändringar har
hittills inte lett till några tydliga resultat på detta område.
----------------------------------------------------------------------
3.4Frihandelsavtalet kommer att få stora återverkningar på
socialområdet. I detta sammanhang vill EESK understryka den sociala
dialogens betydelse för landets utveckling. Kommittén rekommenderar
att man antar protokollet för grupptalan i Europarådets sociala stadga
och att man förbättrar arbetsinspektionen och inrättar en
arbetsdomstol. De moldaviska myndigheterna samarbetar med ILO i fråga
om svartarbete, och strävar efter att uppnå europeiska standarder. De
deltar även i Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet
mellan generationer. Det gäller även att förbättra mottagningen av
återvändande migranter i Moldavien och att förbättra moldaviers
rättigheter utomlands. Utbildning och fortbildning av arbetskraften är
andra aspekter som måste prioriteras.
----------------------------------------------------------------------
3.5Jordbruks- och livsmedelssektorn i Moldavien är av väsentlig
betydelse i förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Det moldaviska
jordbruket måste göra ytterligare framsteg i fråga om
ursprungsmärkning, kontroller av överensstämmelse med sanitära och
fytosanitära bestämmelser samt efterlevnaden av konkurrensreglerna om
branschen vill exportera till EU-marknaden och garantera
livsmedelssäkerheten. Det finns i dag antagna normer, men ett
genomförande av dem i praktiken är en lång och dyr process, i
synnerhet när det gäller djurhållning (under 2008 var honung den enda
djurhållningsprodukt som kunde exporteras från Moldavien).
Anpassningen till EU-normer medför höga kostnader för små producenter,
och myndigheterna måste vidta institutionella reformåtgärder och se
över stöden till sektorn för jordbruk, livsmedel och vin. Projekt som
finansieras via Europeiska kommissionens program för handelsbistånd
kunde i hög grad bidra till moderniseringen.
----------------------------------------------------------------------
3.6Industrierna var länge tynande men verkar ha dragit nytta av
fördelaktiga konkurrens­förhållanden och priser i EU-marknadernas
närhet. Ett exempel på detta är den snabba utvecklingen inom
textilsektorn. Denna lätta industri kan etablera sig i hela landet,
särskilt i de eftersatta områdena i söder. Bilindustrin har nyligen
fått ett genombrott i landets norra delar tack vare tyska investerare.
Moldaviens deltagande i strategin för Donauregionen samt
moderniseringen av större industrikomplex (i synnerhet på högra
stranden av floden Dnestr) kan leda till en framgångsrik utveckling.
----------------------------------------------------------------------
3.7För att ett frihandelsavtal med EU ska kunna uppfattas som
djupgående och fullständigt måste det bygga på Moldaviens förmåga att
anpassa sig till gemenskaps­lagstiftningen. Detta krav måste även
åtföljas av lämpliga finansiella resurser. Erfarenheterna av den inre
marknadens utvidgningar har tydligt visat på strukturfondernas
betydelse för att säkerställa social och territoriell sammanhållning.
Kommittén rekommenderar alltså att åtföljande åtgärder av motsvarande
värde vidtas för att minska risken för ökad social ojämlikhet eller
geografiska skillnader. Därför bör kommittén för uppföljning av
frihandelsavtalet fästa särskild uppmärksamhet vid genomförandet av
programmet för europeiskt grannskapsstöd till jordbruk och
landsbygdsutveckling – Enpard.
---------------------------------------------------------------------
3.8Miljöns hälsotillstånd i Moldavien ger anledning till framtida oro
(marken, vattnet, energin), och detta måste beaktas i förhandlingarna
om ett frihandelsavtal. Det sovjetiska arvet på detta område är
särskilt betungande, i synnerhet när det gäller hanteringen av giftigt
avfall. Den ihållande torkan under de senaste åren visar att
Moldaviens ekonomi är känslig för miljöföroreningar och
klimatförändringar. Dessutom är över hälften av grundvattenlagren
förorenade, samtidigt som grundvattnet försörjer två tredjedelar av
befolkningen med dricksvatten. Miljöpolitiken karaktäriseras av brist
på anslag trots ett antal internationella åtaganden, bl.a. från EIB.
Dessutom finns det ett stort behov av att öka medvetenheten bland
samtliga ekonomiska aktörer som fortfarande fäster liten vikt vid
utmaningarna på transportområdet och i byggsektorn. Moldavien har
anslutit sig till den europeiska energigemenskapen, och är starkt
beroende av import av fossila bränslen samtidigt som
energieffektiviteten fortfarande är låg. EESK förespråkar stöd till
miljöorganisationer avseende energisparande, rationellt bruk av
resurser och avfallshantering.
----------------------------------------------------------------------
3.9 I hållbarhetsbedömningen måste särskild uppmärksamhet fästas vid
Transnistriens situation i syfte att med utgångspunkt i
frihandelsavtalet utröna vilka återverkningarna kan bli i fråga om
gränsbevakningen samt på det ekonomiska och sociala området.
Frihandelsavtalet skulle kunna bidra till att jämna ut interna
skillnader och leda till territoriell integration.
4.Förslag om att inrätta ett moldaviskt råd för ekonomiska, sociala
och miljörelaterade frågor
===================================================================
4.1I syfte att uppmuntra det civila samhällets framsteg mot bredare
dialog och utökat samråd, rekommenderar EESK att ett råd för
ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor inrättas med förebild i
motsvarande organ i andra länder i regionen. Ett studium av olika
europeiska erfarenheter kunde bidra till att skapa en egen väg för
Moldavien.
----------------------------------------------------------------------
4.2Förslaget om ett råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade
frågor svarar mot behovet av bättre struktur i det civila samhället
och kan förstärka civilsamhällets inflytande och relevans. De
tillfälliga strukturerna mångfaldigas i dagens läge, och detta ger en
flexibel och experimentell ram, men det är osäkert om de kan fortleva
och deras verksamhet är obeständig. Synpunkterna från arbetsmarknadens
parter, olika sammanslutningar och icke-statliga organisationer är
spridda och de är svåra att avläsa i den offentliga debatten.
----------------------------------------------------------------------
4.3Ett moldaviskt råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade
frågor kunde utgöra ett intressant bidrag i arbetet med att nå
samförstånd om vilken väg samhället ska slå in på samtidigt som olika
intressen kan beaktas i utvecklingsmodellen. Ett gemensamt arbete som
grundar sig på samråd bör byggas upp kring de tre pelarna inom hållbar
utveckling. Detta är även en viktig etapp i arbetet för en fungerande
strategi för integrering av Transnistrien.
----------------------------------------------------------------------
4.4Detta råd skulle kunna tillhandahålla oberoende analyser och hålla
dem isär från partistrider och resurskonflikter samtidigt som det
tillåter ett utbyte av synpunkter. Dessutom vore det motiverat att
inom rådet bekämpa diskriminering på grund av kön, ursprung eller
religion.
---------------------------------------------------------------------
4.5Moldaviens råd för ekonomiska, sociala och miljörelaterade frågor
kunde svara mot den offentliga politikens behov av utvärdering i
anslutning till övertagandet av gemenskaps­lagstiftningen. Inom rådet
kunde en kommitté inrättas med uppdraget att följa upp
frihandelsavtalet i samarbete med Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén.
---------------------------------------------------------------------
Bryssel den 11 juli 2012
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Staffan Nilsson
_____________
1GD Handel, Consultation on Deep and Comprehensive Free Trade Areas /
EU–Moldova 2012.
2Förenta nationerna, The second millennium development goals report,
Republic of Moldova 2010.
3 EESK:s yttrande om "Det civila samhällets bidrag till det östliga
partnerskapet" EUT C 248, 25.8.2011 och EESK:s yttrande om "Ny respons
på ett grannskap i förändring" EUT C 43, 15.2.2012.
4Moldova Statistics, på webbplatsen "Rural Poverty Portal".
http://www.ruralpovertyportal.org/web/guest/country/statistics/tags/moldova.
5Florent Parmentier, "Moldova, a Major European Success for the
Eastern Partnership?", Fondation Robert Schuman, 22.11.2010,
http://www.robert-schuman.eu/doc/questions_europe/qe-186-en.pdf.
6EESK:s yttrande om "Hållbarhetsbedömningar och EU:s handelspolitik"
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2011:218:SOM:SV:HTML.
7"Trade Sustainability Impact Assessment in support of negotations of
DCFTAs between the EU and respectively Georgia and the Republic of
Moldova", Ecorys, 6.2.2012.
8Europeiska kommissionen, "ENP Country Progress Report 2011 – Republic
of Moldova", PM, Bryssel, 15.5.2012.
REX/339 – CESE 1602/2012 FR/SB-Sv/TÖ-AMG/mv-mp-cö