GEOGRAFI Förutsättningarna För Liv På Jorden Är Unika Föränderliga

geografi förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. det är därför alla människors ansvar att förvalta jord

GEOGRAFI
Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och
sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så
att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och
hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer.
Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till
förståelse av människans levnadsvillkor.
Syfte
Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska
eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra
jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om
de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om
vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer,
som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att
eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av
olika förändringar som sker i det geografiska rummet.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med
hur man växlar mellan olika tids- och rumsperspektiv. Genom
undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa,
samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för
naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna
kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och
storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om
natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt
ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv.
Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla
kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att
presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla
kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår.
Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar
kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer
acceptabel levnadsmiljö för alla.
Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis
ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att
1.
analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter
formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
1.
utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur
i olika delar av världen,
1.
göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med
hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och
tekniker, och
1.
värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån
överväganden kring etik och hållbar utveckling.
Centralt innehåll
Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll
I årskurs 4-6
Livsmiljöer
1.
Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans
markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel
plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för
människor och natur.
1.
De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och
kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och
utbredning.
1.
Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar
och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad
de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och
kretslopp.
1.
Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning
samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt
1.
Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och
vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
1.
Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten,
berg, regioner och orter.
1.
Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala.
Topografiska och tematiska kartor.
1.
Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet,
till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
1.
Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till
exempel hur marken används i närmiljön.
1.
Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och
samtala om geografi.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor
1.
Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra
till en hållbar utveckling.
1.
Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång
till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några
bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och
organisationers arbete för att förbättra människors
levnadsvillkor.
Kunskapskrav
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och
barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan
innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i
vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven
beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver
även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor
och tjänster kan kosta.
Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan
påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga
samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i
närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor
flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt
kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika
handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta
förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven
identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger
exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i
trafiken.
Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på
människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla
jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser
och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta
spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även
beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på
människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan
eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika
tidsbegrepp för att ange händelser i tid.
Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven
några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med
religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon
högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och
judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur
Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter.
Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och
hemorten förr i tiden.
Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om
elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer
och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och
naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra
enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår.
Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda
karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn
och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra
för eleven betydelsefulla platser och länder.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och
visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda
resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka
konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen
beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande
sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid
fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på
ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om
Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med
viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika
geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då
enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och
prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker
till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till
övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det
genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om
processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser
det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven
förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl
fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors
användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla
geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har
goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar
det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då
utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och
prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker
till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till
övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och
visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka
konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen
beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap,
naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även
använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt,
samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid
fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på
ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda
kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det
genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer
mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och
prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker
till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då
välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors
levnadsvillkor kan förbättras.
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan
undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation
samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa
mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till
och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar
till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i
olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak
fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda
resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier
använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande
sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen
på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del
underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till
övervägande del för C är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och
natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan
undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och
beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och
kommunikation samt för utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över
tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och
olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa,
samhälle och miljö i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl
fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier
använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt
ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas
namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet
beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska
objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl
underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa,
samhälle och natur vägs in.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till
övervägande del för A är uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa,
samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av
befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och
klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda
geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka
var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver
då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för
välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser
ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och
konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa
samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar
av världen.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra
geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl
fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang
om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder
eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt
sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi
och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och
storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.
Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala
hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda
förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och
natur vägs in.