För Att Kunna Studera På Högskola Eller Universitet Ska

för att kunna studera på högskola eller universitet ska man kunna uppfylla två krav dvs. ”grundläggande behörighet” och ”särskilt behörighet”

För att kunna studera på högskola eller universitet ska man kunna
uppfylla två krav dvs. ”grundläggande behörighet” och ”särskilt
behörighet”.
För att uppnå grundläggande behörighet för högskolestudier kommer det
från och med hösten 2010 krävas att du har ett fullständigt slutbetyg
med lägst betyget Godkänt på minst 2250 gymnasiepoäng. Utöver det
måste du ha lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A + B (eller
Svenska som andraspråk A + B), Engelska A och Matematik A.
Detta betyder att du inte blir behörig till högskolan om du läser ett
reducerat program. Från och med ht 2010 tas också samlat
betygsdokument från komvux bort som behörighetsgivande dokument.
Endast slutbetyg gäller!
Övergångsregel: Du som uppfyller de nuvarande kraven på grundläggande
behörighet innan den 1 januari 2010 kommer även efter det anses ha
grundläggande behörighet. De nya kraven på behörighet gäller bara dig
som avslutar dina studier efter 1 januari 2010.
Viktigt att komma ihåg är att du redan i gymnasiet kan påverka din
behörighet genom att välja kurser som språk och matematik.
Skaffa meritpoäng
Du som går på gymnasiet eller komvux kan genom att läsa vissa kurser
få extra poäng, så kallade meritpoäng, som höjer ditt meritvärde. Du
kan få max 2,5 meritpoäng som läggs till ditt betygssnitt. Maximalt
meritvärde blir då 22,5 jämfört med dagens 20,0.
Reglerna för vilka kurser som ger vilka meritpoäng är ganska
krångliga, och ditt meritvärde kan bli olika beroende på vilken
utbildning du söker in till. Därför kan du behöva planera dina studier
efter vad du vill läsa på högskolan.
Så här ser reglerna ut:
Engelska: Engelska B och Engelska C ger vardera 0,5 meritpoäng. Men om
Engelska B krävs för behörighet på den utbildning du sökt, ges inte
meritpoäng för kursen, och Engelska C ger bara 0,5 poäng.
Moderna språk (tyska, franska, spanska, italienska mfl.): Steg 3 ger
0,5 meritpoäng och steg 4 ger ytterligare 0,5 meritpoäng. Om steg 3
krävs för behörighet på den utbildning du sökt får du 1,0 meritpoäng
för steg 4. Om du har fått 1,0 meritpoäng enligt denna regel ger steg
5 i samma språk eller lägst steg 2 i ett nytt språk 0,5 meritpoäng.
Matematik: Om matematik inte krävs för behörighet på den utbildning du
sökt ger Matematik B och Matematik C vardera 0,5 meritpoäng. Om
matematik däremot krävs för behörighet, ger en kurs en nivå över
behörighet 0,5 meritpoäng och två nivåer över ger ytterligare 0,5
meritpoäng.
Områdeskurser: Områdeskurser är sådana kurser som är relevanta för den
utbildning du sökt. Vilka kurser som är områdeskurser och alltså ger
meritpoäng varierar från utbildning till utbildning. För en
områdeskurs kan du få 0,5 meritpoäng för en 100-poängskurs och 0,25
meritpoäng för en 50-poängskurs. Områdeskurser ger maximalt 1,0
meritpoäng.
Övergångsregel: Möjligheten att tillgodoräkna sig meritpoäng kommer
gälla alla som har slutbetyg från de kursplaner som infördes i
gymnasieskolan hösten 2000, och på komvux den 1 juli 2001, och framåt.
Om din utbildning är äldre än så får du inte tillgodoräkna dig några
meritpoäng. Då kan du alltså få max 20,0 i meritvärde, samtidigt som
de med nyare utbildning kan komma upp i 22,5.
Välj rätt från början - och satsa på betygen
När de nya reglerna införs 2010 blir det mindre fördelaktigt att
komplettera gymnasiet i efterhand. Detta gäller både om du
behörighetskompletterar (alltså läser in kurser som krävs för att bli
behörig till en viss utbildning) och om du konkurrenskompletterar
(dvs. läser upp dina betyg).
Det nya urvalssytemet kommer nämligen att gynna dem som läst "rätt"
kurser och fått bra betyg från början genom att låta de sökande
konkurrera om platserna i två olika grupper:
*
Direktgruppen där man söker in på sina ursprungliga gymnasiebetyg
eller slutbetyg från komvux där minst 2/3 av utbildningen lästs på
komvux. Inga kompletteringar alltså!
*
Kompletteringsgruppen där man hamnar om man
behörighetskompletterat, kompletterat för att få meritpoäng eller
läst upp sina betyg i efterhand.
I kompletteringsgruppen kommer det att finnas betydligt färre
platser än i direktgruppen, vilket kommer göra det svårare att
komma in den vägen. Därför blir det viktigare att välja rätt
program och kurser redan i gymnasiet, och försöka få så bra betyg
som möjligt redan från början.
OBS! Om du behörighetskompletterat så prövas du bara i
kompletteringsgruppen. Om du har konkurrenskompletterat så prövas du i
direktgruppen på ditt meritvärde utan de upplästa betygen och i
kompletteringsgruppen på meritvärdet med komplettering.
När det gäller kompletteringar och de nya urvalsgrupperna finns det
inga övergångsregler. Även om du kompletterat kurser och betyg innan
2010 kommer du från och med ht 2010 att prövas i
kompletteringsgruppen.
Källa: Högskoleverket
2