2-7 de tidigare fotografiateljerna m. m.— avslutning. vid de första famlande försöken att på plåten fästa dragen av en människa höll man til

2-7 De tidigare fotografiateljerna m. m.— Avslutning.
Vid de första famlande försöken att på plåten fästa dragen av en
människa höll man till i det fria; det gällde nämligen att utföra
proceduren i skarpaste solsken för att i största möjliga grad avkorta
den besvärande exponeringstiden. Även sedan tekniken gått så mycket
framåt, att "sekund"-bilder kunde tagas, och porträtteringen började
bliva mer allmän, höll man sig till en första början under bar himmel,
antingen uti på fria marken eller åtminstone i mer öppna lokaler,
såsom balkonger, trapp­uppgångar och dylikt. Detta betecknar dock ett
mycket hastigt övergående skede i fotografiens historia: det dröjde
nämligen ej länge, förrän fotografen flyttade sin atti­ralj inomhus
och där emottog sina kunder.
Liksom detta betecknar utvecklingens gång i allmänhet, så även i
Stockholm. Då SEVEN började sin porträttfotografering, höll han till i
gården n:r 19 vid Brygga­regatan, och att han där vistades i det fria
framgår av en annons den 14 oktober 1841, i vilken uttryckligen säges
ifrån, att porträtteringen hädanefter verkställes under tak. Vid denna
tid flyttade han nämligen sina apparater till Trädgårdsföreningens
lokal vid Drottninggatan, som sålunda blev vår första, låt vara en
smula provisoriska fotografiska porträttatelier.
Under själva vintermånaderna 1840-41 förmärktes inga annonser angående
fotogra­fering i huvudstadstidningarna, men i mitten av april syntes
de åter. De mälde nu, att "porträttering medelst daguerreotyp
verkställes i eldat rum från kl. 8 f. m. till 2 e. m. i nya Hotellet
vid Brunkeberg, 4 trappor upp, rummen N:o 14 et 15."
Efter denna tid synas då och då annonser av liknande typ, stundom var
eller var, annan dag, stundom med rätt vida mellanrum. I alla
händelser tyckas båda de omnämnda rummen i det vid denna tidpunkt
alldeles nya hotellet under ett par år framåt ha nyttjats vid
porträttfotografering och de skola i flera hänseenden hava varit
förträffliga för detta sitt ändamål. Redan det höga läget gör troligt,
att ljusförhål­landena böra hava varit gynnsamma och verkligheten
härav understrykes särskilt av Sveriges Statstidning. "Medelst det
modererade ljuset genom slutet fönster åstad­kommes en mild clair
obscur, vilket lärer vara svårare under bar himmel, där dess­utom
temperaturen och vinden äro störande under seansen." Tidningen
tillägger, att "något mulet väder lärer vara för porträtteringen
gynnsamt". Troligen gav det direkt infallande solljuset alltför skarpa
skuggor; några skärmar tycks nämligen foto­grafen ej hava använt för
ljusets rätta fördelning.
Som exempel på en fotografisk atelier från 1841-42 har här
reproducerats en plan­ritning av den tyske dr. F. A. W. NETTOS atelier
efter hans lilla arbete: "Die kalo­typische Portraitir-kunst", vilket
utgavs 1842 från BASSES förlag i Quedlingburg och Leipzig.
NETTO hade i ena hörnet av sin atelier avbalkat ett mörkrum och i
dettas vägg inbyggt sin kamera. Förmodligen var detta dock ej allmänt
vedertaget bruk bland fotograferna; vi få sålunda antaga, att
exempelvis SEVÉN använt det ena av sina rum för själva kameraarbetet,
d. v. s. exponeringen, det andra för mörkrumsprocedurerna.
Framför kameran hade NETTO en stol uppställd, på vilken den, som
skulle por­trätteras, tog plats. Alltefter stolens avstånd från
kameran erhålles naturligtvis också olika storlek på porträttet. NETTO
tycks dock egentligen endast hava använt tvenne normallägen av stolen;
detta för belysningens skull.
Om stolen blivit placerad i det läge, som anges på figuren, täcktes
fönstret C och undre hälften av fönstret D, så att ljuset endast kunde
infalla genom dess övre del. Skulle porträttet vara större, så
placerades stolen i N och fönstret D täcktes, medan C till hälften
blev öppnat för ljusfloden. Kroppens och stolens riktning var alltid
densamma; någon omväxling eftersträvade man ej. Utseendet av
porträttet är upp­skisserat å planfiguren och anger, att halvprofilen
var NETTOS specialitet.
Stolen, som användes vid fotograferingen, var försedd med huvudstöd.
Detta be­stod av en höj- och sänkbar järnställning, mot vilken man
hade att luta sitt huvud på samma sätt som hos tandläkaren eller på
rakstugan. Detta slag av stolar behöll för övrigt tämligen länge sin
plats på fotografiateliererna; ännu på 90-talet figurerade de i
fotografihandlarnes kataloger.
Sedan kameran blivit inställd och allt var klart, tillsade fotografen
(NETTO) sin kund "att stöda huvud och rygg mot stolens stöd, att vända
huvudet mot det på väggen
gjorda tecknet 0 (om stolen står vid N mot tecknet E), att rikta
ögonen mot kame­rans objektiv, utan att likväl ändra huvudets
ställning, och att utan uppehåll samt med glad min se ditåt".
Sådan var NETTOS atelier och så gick det till där. De här omnämnda
svenska fotografiateliererna torde icke hava varit mer omständligt
inredda. Förmodligen sak­nades i flertalet av dem särskilda fonder att
tjäna till bakgrund, ävensom reflek­torer för ljusets lämpliga
fördelning. För att undvika för skarpa kontraster tycks man hava nöjt
sig med att om möjligt inskränka fotograferingen till mulna dagar
eller välja rum, i vilka solen ej låg på.
Emellertid utfördes fotograferingen ej alltid så schablonmässigt som
av NETTO. På Brunkebergshotellet inskränkte man sig icke bara till
halvprofiler i enbart två storlekar, utan sökte större omväxling och
utförde porträtteringar )orträtteringar av de mest olika slag. Redan
1842 annonserade man, att bilderna utfördes såväl i bröstbild eller
knä stycke som hel figur, ja man inskränkte sig icke till att enbart
fotografera enstaka personer, utan riktade lika gärna kameran mot hela
grupper.
Även i ännu några andra lokaler i Stockholm hällo fotografer till;
1843 tyckes ingen brist på möjligheter att bliva förevigad av kameran
hava förefunnits. Då hade även rummet N:r 11 på Brunkebergshotellet
för någon tid apterats till fotografiskt bruk av okänd mästare, medan
en österrikare slagit sig ned i greve DE GEERS träd­gård vid Stora
Trädgårdsgatan och en fransman till och med byggt sig en egen
provisorisk atelier invid herrarna DAVIDSONS norra paviljong. Omnämnas
bör dock, att de icke alla samtidigt gästade huvudstaden.
Vad priserna angå, så voro de tämligen varierande. SEVEN höll sig ju
ursprungligen — dock endast för en kort tid — så lågt som vid 5 Rdr.
bko (= 7,50 kr.) och den obe­kante innehavaren av rum n:r 11 på
Brunkebergshotellet hade priser på 4 till 8 Rdr bko d. v. s. 6 till 12
kr., alltefter format etc. Detta måste dock betraktas som sär­deles
billigt. I regel kostade daguerreotyperna vid denna tid 10 å 15 kr.
per styck och visade längre fram ingen tendens att gå ned, snarare
tvärtom. Tages tillbörlig hänsyn till dåvarande höga penningvärdet, så
måste vi säga, att ett porträtt på 1840-talet var en tämligen dyrbar
tingest. Någon ändring härutinnan blev det dock ej förrän framåt
60-talet, då pappersfotografierna tagit fart ordentligt och
visit­kortsepidemien brett ut sig med fruktansvärd hastighet. Då först
gingo priserna ned och så djupt, att man därefter icke ens ville
tillnärmelsevis giva samma summa för ett helt dussin fotografier som
man förut fått betala för ett enda exemplar.
Till de tidigare nämnda, redan vid början av 1840-talet verkande
porträttfoto­graferna kommo småningom en hel stab nya. Av dessa skall
här endast en om­nämnas, nämligen J. W. BERGSTRÖM. Denne var
ursprungligen arbetare, sysslade till en början med glassliperi, blev
sin egen och innehade affär vid Drottninggatan men slutade härmed
under 1840-talet och började istället driva mekanisk verkstad. Vid
samma tidpunkt (1846) inköpte han egendomen Bryggaregatan n:r 11 och
inredde
där även en fotografisk atelier, i vilken han under en följd av år vid
sidan av sina mekaniska arbeten ägnade sig åt DAGUERRES konst *).
BERGSTRÖMS porträtter äro ofta av hög konstnärlig halt, visa en
förträfflig ljusför­delning och en mer än vanligt ledig och
verkningsfull uppställning. Som exempel på, vad som kunde uträttas med
den första fotografiska metoden, har här medtagits ett par utsökta
daguerreotyper, som blivit utförda av J. W. BERGSTRÖM ; de hava av
dennes son överlämnats till hovfotografen HERTZBERG, vilken välvilligt
ställt dem till förfogande. Kvinnoporträttet visar oss fotografens
hustru och mansbilden är ett självporträtt; båda äro i konstnärligt
avseende utmärkta exempel på, huru långt den fotografiska konsten
verkligen hunnit vid denna tidpunkt, innan ännu 60- och 70-talets
visitkortsraseri tagit överhand och med sin massproduktion dödat alla
konst­närligare tendenser.
BERGSTRÖMS atelier var säkerligen inredd på liknande sätt som de nu
existerande. Visserligen hava vi inga direkta skildringar av densamma,
men mycket kan utläsas ur hans bilder. Tydligt är sålunda, att han
använde sig av målade fonder och att dessa valdes på ett betydligt mer
omsorgsfullt sätt än senare alltid varit fallet. Förmod­ligen använde
han även skärmar eller dylikt för ljusets fördelning; sådana hade för
övrigt redan omedelbart efter daguerreotypiens införande blivit tagna
i bruk av amerikanaren DRAPER och redan 1841 blivit utförligt omtalade
även i den svenska litteraturen.
En småsak bör kanske här påpekas. DAGUERRES kamera skänkte oss alltid
spegelbilder av naturen, höger blev vänster och tvärtom. I
porträttfotograferingen betydde lik­väl detta i regel föga. Man fick
dock iakttaga, att den fotograferade, om han höll något i handen,
använde sig av den vänstra för att ej verka vänsterhänt och att
ordnar, medaljer och dylikt placerades på högra sidan av bröstet. En
fotograf hade således redan på denna tid åtskilligt att tänka på.
I denna korta skildring av fotografiens tidigare öden i vårt land har
egentligen endast hänsyn tagits till de tre å fyra första åren av dess
levnad. Därför har också ute­slutande DAGUERRES fotografiska metod
blivit upptagen till behandling, medan de övriga såsom till tiden
senare måst utelämnas. Orsaken till att flera även betydande
daguerreotypister blivit uteslutna är densamma; jag har ansett
fördelaktigare att inskränka mitt ämne till tiden för fotografiens
första framträdande än att giva en alltför ojämn skildring av en
vidsträcktare tidrymd. Framtiden tillhör det att skänka oss en
fullständigare genomförd teckning av fotografikonstens hela utveckling
i vårt land; här har endast varit avsett att till åttioårsminnet
framlägga några blygsamma anteckningar om den första hänförelsens tid.
*) Redan tidigare hade BERGSTRÖM utfört yrkesmässig fotografering. En
särskild uppsats härom kommer att inflyta i serien : Samlingar till
kamerans och fotografins svenska historia.

  • UPUTA O UPORABI POJEDNOSTAVNJENOG POSTUPKA PROVOZA UNIJE ZA ROBU
  • ENTITÀ DELLA REMUNERAZIONE PER GLI OPERATORI DEI TRIBUNALI ECCLESIASTICI
  • TLAČOVÁ MAPA STRANA 4 Z 4 ŠKODA ENYAQ COUPÉ
  • USECHE 3 PORQUERASMAYO ALBERTO EL ARTE NUEVO DE LOPE
  • DOCUMENTO DE ADHESION DEL AYUNTAMIENTO DE () A
  • K 107844 ENYA MUNICIPAL PROGRAM (KMP) SUMMARY PROCUREMENT PLAN
  • BILAN ANNUEL DE LA QUALITÉ DE L’EAU POTABLE POUR
  • 5344 VERSION 4 PAGE 4 OF 4 OPERATE AN
  • THE LEAST LOST AND LEFT OUT POSTED ON
  • EMBAJADA DE ESPAÑA SECCIÓN CONSULAR LUXEMBURGO CONSERVACIÓN DE LA
  • TÁJÉKOZTATÓ A NEPTUN EGYSÉGES TANULMÁNYI RENDSZERRŐL A NYÍREGYHÁZI EGYETEMEN
  • W WWESCUELAPRIMARIANET CUARTO DE PRIMARIA SI ESCRIBIMOS LOS DIVISORES
  • ZAŁĄCZNIK NR 1 DO UCHWAŁY NR 774 04 ZARZĄDU
  • LEVI SO STARI 10 LET IN ŠE VEDNO MLADI
  • ANEXO V MODELO DE MEMORIA EVALUATIVA A) DATOS DE
  • A RAÍZ DE PARÍS HTTPELTIEMPOTERRACOMCOHISTIMPHISTORICOIMPRESOOPINIONHISTORICO20051124ARTICULOWEBNOTAINTERIORHIST2624579HTML POR MAURICIO POMBO LA
  • [insert the Name of Your School Faculty Here] Example
  • 3 NATIONAL ADVICE CENTRE FOR POSTGRADUATE DENTAL EDUCATION CONFIDENTIAL
  • CASOS DE ÉXITO MICROSOFT MICROSOFT® WINDOWS® XP TABLET PC
  • UBND THÀNH PHỐ NHA TRANG P HÒNG VĂN HÓA
  • SALARIOS MÍNIMOS 1465 XI SALARIOS MÍNIMOS EVOLUCIÓN DEL SALARIO
  • ANEXO IV ÍNDICE QUE HABRÁ DE ACOMPAÑAR A LAS
  • SD MT SINGLE JOINT EXPERT PAPER ORDER PLUS
  • A NALIZA ODMIKOV RAČUNOVODSTVO ODGOVORNOSTI – ANALIZA ODMIKOV UGOTAVLJANJE
  • Pravila in Pogoji Nagradne Igre Glasovanje za naj
  • c – Konkret Freizeit Kultur und Sport
  • SECURITONOMICS CHEAT SHEET ON COMMERCIAL MORTGAGES THOMAS F
  • FABEL 10 NORSK FOR UNGDOMSTRINNET BOKMÅL
  • “especializacion en Docencia Universitaria” Cursos a Distancia Centro de
  • LA CREACIÓN DE HÁBITOS EN EL NIÑO MÉTODO